Några tankar i början på februari

Vi har gått in i ett nytt år igen. Jag har fyllt 17. Nu måste väl något börja hända tänker jag.

Precis som jag tänkte förra året… och året innan… och året innan…

Händer något? Nej.

Inte ett skit händer. Okej, kanske lite överdrivet. Men det som händer är egentligen, än så länge, bara fina ord. Tomma, vackra ord, som inte omvandlas till något konkret, till det vi verkligen behöver. Det som krävs.

Det går fruktansvärt långsamt. Vi har en klimatlag, vi har ett mål. Men målet nås inte. Det går för långsamt.

Vi måste vända på det hela.

Vi måste tänka annorlunda.

Allt kanske inte handlar om framgång. Det kanske handlar om njutning. Om att få må bra, och sluta stressa.

Det kanske handlar om att få titta ut genom fönstret, ut i skogen. Att få se en fågel som pickar. Att få uppleva harmonin i skidåkning, eller vinterbad.

Kanske handlar det om att få uppleva detta:

Att bara få njuta och skippa stressen. Det kanske är det allt handlar om i slutändan. Att bevara och återuppbygga det som verkligen får oss människor att må bra.

Så från mig till dig säger jag nu;
Njut, lev, andas och älska.
Och så tar vi tag i den här förbannade klimatkrisen och slår runt det hela. För än är det inte över, än är vi inte klara.