Jag vill ha ett normalt liv. Men vad är det egentligen? Kuratorn berättar för mig att ett normalt liv för en person är ett onormalt liv för en annan.
Inget är rätt, inget är fel.
Det är vad du gör det till. Ett normalt liv. Vad är det för jävla bullshit. Vad är mitt normala liv?
Det ska jag tala om för dig.
Mitt normala liv är när mitt liv varken är rätt, eller fel.
När inget är rätt, och inget är fel.
När jag tycker om mig för den jag är. För hur jag ser ut. Hur ful jag än må vara så är mitt normala liv här den dagen jag kan vara tillfreds med den jag är.
Flummigt. Alltid.
Folk är för snälla. Alltid snälla. Av någon outgrundlig anledning.
Nu har jag börjat nysta. Dumma mig. Varför skulle jag göra det för. Nyfikenheten tog väl överhanden. Arsle.
Har man nystat måste man fortsätta. Så är det bara. Samtal, skriva, bearbeta, ta mig igenom ett helt liv av undangömda hemligheter. Gräva fram det allra mörkaste. Tiden börjar nu. Klockan tickar.
Gräv, gräv, gräv.
Inget är rätt, inget är fel.
Gräv, gräv, gräv.
Bearbetning för att förstå. Men vill jag verkligen det? Tvivlen frodas. Tiden stannar. Klockans tickande avstannar. Bestäm dig! Fine. Tiden börjar nu. Klockan tickar.
Gräv, gräv, gräv.
Inget är rätt, inget är fel.
Gräv, gräv, gräv.
Men tänk om allt blir fel? Om fasaden rämnar och jag blir ensam kvar. Om alla tröttnar. På det eviga tjatet. Tänk om alla går och jag är ensam om ett år igen. Tiden stannar. Klockans tickande avstannar. Tvivlen frodas. Bestäm dig! Hjärnspöken – jag vet. Men tänk om… allt tar slut. Vad gör jag då?
Gräv. Inget är rätt, och inget är fel.
De älskar dig. De gör det aldrig… tröttnar. De älskar dig. De älskar dig för den du är, även om du ser knasig ut. De älskar dig. Sök, leta, finn. Gräv.
Inget är rätt, inget är fel. Det normala livet sökes. Allt blir bra.
/Andreas, 7 maj, 23:03
