Category Okategoriserade

Världarna lär väl kollidera någon gång. Realiteten och det som är skapat. Ett val har passerats. Det tredje och sista året på gymnasiet har inletts. Världen är en annorlunda plats än den som var för tre år sedan. Allt känns…

Han vandrar vidare och det känns som att tiden för sorg inte finns. När ska vi någonsin i det här samhället få ta oss tiden att stanna, sörja, minnas och bearbeta. Allt går så förfärligt fort hela tiden. Om något…

Jag saknar häggen. Jag saknar syrenen. Jag saknar koltrasten och jag saknar ekorrarna. Mina första tecken på lättnad i våras. De första tecknen på att det fanns det som var vackert, även i den här världen. Men nu är vintern…

Sorgen får tårarna att rinna. Lämna ögonen och sakta röra sig nedför mina kinder. Det gör ont. Vi har ännu en gång blivit förrådda. Men denna gången var jag på plats när sveket ägde rum och det skär ännu mer…

“Ta komplimangen!” “Nej.” “Jo, fatta nån gång, du är så satans snygg, vacker, söt och allmänt bara bäst!” “Nej, du har fel, det är inte jag. Om jag var den personen hade allt varit annorlunda.” Jag kan inte. Vet inte…

Skenora. Skenora gård. Den gamla ångbåtsbryggan. Hela platsen vittnar om en svunnen tid. Pollinatörerna lyckliga som få ty, på den platsen var blomstren ej få. Natten spenderades där. Kvällsbad, pannkaksmiddag och trevliga konversationer om sånt som ej bör förbli otalt.…

Jag lär mig varje dag. Jag lyssnar varje dag. Nya ljud, nya färger, nya skuggor. Att jag aldrig reflekterat så här tidigare. Att jag aldrig stannat upp såsom jag stannat upp det senaste året. Lyssnat. Letat. Tittat. Och sedan har…

Det känns alltid som att allt är bra. Till en början. Allt känns så bra. I en period. Sen vacklar jag igen. Tror att de inte alls bryr sig. När meddelandena sinar, konversationerna dör. Jag låter dem dö, och jag…

Sakta går vi mot gryning. Nattsolen förflyttar sig allt längre österut. Snart kanske de första strålarna gör entré. Jag borde sova, borde ha lagt mig för flera timmar sedan. Skolan ville något annat. Ögonen är svåra att hålla öppna. Sov.…

Där satt jag – på berget. Som, ändå relativt många gånger förr, tidigare ikväll. Solen gick i dvala över Alvik, Solna, Bromma. Orange-rosa skimmer och en massa bilar i en lång kö på Essingeleden. Vägen är en flera hundra meter…